juli 2020

Gravlax med Dijon- & Honungssås

Tillagningstid: 15 minuter

För 4-6 personer

Ingredienser:
500gr lax
50g grovt salt
30g rörsocker
1 tsk rosépeppar
nymalen svartpeppar
1 litet knippe dill
zest av 1 lime
2 msk dijonsenap
2 msk honung
1 msk champagnevinäger
1 msk rapsolja
salt & peppar

Instruktioner:
1. Blanda grovt salt, rörsocker, Iimezest och grovt mald rosépeppar. Hacka I dillen och häll i nymalen svartpeppar.

2. Skär bort eventuellt skinn från laxen. Lägg halva saltblandningen i botten av en form, lägg sedan över laxen. Häll över resten av blandningen och massera in den i fisken. Se till att hela laxen är täckt. Täck ordentligt med plastfolie och ställ in i kylen minst 48 timmar.

3. Dags för såsen! Blanda senap honung och vinäger. Salta och peppra, blanda i ungefär 2 msk färsk dill.

4. Skrapa bort kryddorna ordentligt och skär i tunna skivor.

5. Häll över dijon- och honungs-såsen. Servera på rågbröd eller snittar.

Krämig Soppa på Morotspesto

Ingredienser för 1 portion
1 burk morotspesto á 135g
Brödkrutonger
Riven Grana Padano
Ca 2 dl grönsaksbuljong
1 vitlöksklyfta
Färsk basilika
Gräslök
Olivolja
Peppar

Tillagning

  1. Bryn en klyfta vitlök i lite olivolja i en non-stick panna på låg värme.
  2. Rör under tiden morotspeston i en ny panna, häll över grönsaksbuljongen och värm på låg värme några minuter.
  3. Ta bort vitlöksklyftan ur den första pannan och häll i en näve brödkrutonger, bryn lätt för att låta dem få smak av vitlöksoljan.
  4. Droppa lite olivolja i sopptallriken och häll i den varma morotsoppan, häll över några matskedar riven grana padano, krutongerna, lite finhackad gräslök och dekorera avslutningsvis med några basilikablad. Smaka av med peppar.
  5. Servera varmt!

Fakta om Vinäger

Det tar tre till fyra veckor för vätskan att oxidera och förvandlas till vinäger. Slutprodukten får smak av den dryck den har framställts av.

Balsamvinäger skiljer sig dock från övriga sorter, och görs på färsk druvmust som kokas och sedan jäses för att sedan lagras i minst 12 år.

Det finns fyra typer av vinäger: rödvinsvinäger, vitvinsvinäger, äkta balsamvinäger och äppelcidervinäger.

Smaken på vinäger varierar från riktigt sura och sträva till söta och lena. Det är även vanligt att vinägern smaksätts med bland annat frukt, bär, nötter eller örter. Då är det oftast vit vinäger som smaksätts.

I matlagning används vinäger på allehanda sätt, till dressing, i majonnäs, till marinering, vid stekning av fisk som blir lite fastare och vitare samt vid stekning av kött.

Vilken Vinäger ska jag ha till vad?

En tumregel är: Inget är fel, låt din egen smak styra och du kommer att upptäcka nya härliga smaksensationer.

Balsamvinäger – Aceto Balsamico di Modena I.G.P

Aceto Balsamico di Modena I.G.P, balsamvinäger, kan delas in i tre grupper baserat på vinägerns balans mellan syrlighet och sötma. Detta styr hur de ska användas. En mindre söt balsamvinäger passar bra till vardagliga sallader som kräver en mer markerad underton av syra. En mindre syrlig som vardagslyx till lena, söta salladsdressingar där balsamicon framhäver spröda salladsblad och primörer, eller för att förhöja en sås eller marinad. Och, naturligtvis, en riktigt fin balsamvinäger, trögflytande och med stor sötma, för festliga tillfällen. Passar utmärkt till en mustig sås eller som tillbehör till en god ost eller en fruktig dessert. Den färdigreducerade balsamvinägern, Crema di Balsamico, är krämig och fyllig och används både som dekoration och som en fräsch smaksättning på kött, fisk, sallad och ost. Finns i flera olika smakvarianter.

Vit balsamvinäger – Condimento

Den vita balsamvinägern har samma användingområden som den vanliga mörka balsamvinägern. Skillnaden är att den vita balsamvinägern inte färgar din vinägrett eller marinad. Smaken är densamma, mjukt avrundad sötma som balanseras av en markerad syra.

Balsamico di frutta – hur och till vad?

Balsamvinäger framställd från enbart råsaft från frukt och bär. Gjord på traditionellt sätt med en givmild vinägermoder och sakta mognad på träfat. Vinägern får en koncentrerad men len smak med god syra och stor fruktsmak. Balsamico di Frutta får salladen att jubla men är också en utmärkt sås till desserten.

Röd- eller vitvinsvinäger?

Röd och vitvinäger tillverkas båda från en god grund, rött eller vitt vin har sakta fått omvandlas till vinäger. Den röda vinägern är fyllig och vinös vilket gör den till en utmärkt ingrediens i varma grytor och såser, marinad och vinägrett. Den vita vinägern har en mer markerad fruktsyra och är mycket aromrik som ger fräschör i tomatbaserade såser och soppor, kalla såser och dressing. De båda vinägrarna kompletterar varandra väl och kan lätt bytas ut mot varandra i recept, pröva får du se!

Äppelcidervinäger och Balsamvinäger av äpple

Gjord från från äppelcider av solmogna äpplen. Har en stor smak av äpple med mjukt avrundad syra och stor fräschör. Perfekt i vinägretter, tillsammans med bönor, i såser till ljust kött och marinader. Prova också äppelcidervinäger som måltidsdryck, utspädd med vatten.

Vinäger, Riserva

Benämningen Riserva, med en vinägersyra så hög som 7,1%, indikerar att vinägern tillhör den högsta kvalitetsklassen, så kallad ”Aceti Superiori”. Denna vinäger framställs långsamt med naturmetoden av fylliga prima viner, rika på alkohol, frukter och aromer. Efter jäsningen lagras Vinäger i minst 2 år på ekfat (Riserva). Denna metod gör att syrans strama och sträva karaktär mjukas upp och vinets aromer harmonieras med vinägerns.

En Riserva-vinäger är en levande produkt, alltså ej pastöriserad, och den fortsätter att utvecklas och mogna i flaskan. En eventuell bottensats är ett bevis på kvalitet och att den är framställd med naturmetoden. Skillnaden mellan en Riserva med 7,1% vinägersyra och en vanlig vinäger med 6% syra, är att Riservans höga syra upplevs mycket mjukare och rundare. Detta beror på en större koncentration av komplexa arommolekyler som har utvecklats med Riserva-metoden och som tillför större fyllighet och vinkaraktär till produkten.

En god vinäger är inte bara en viktig ingrediens i matlagningen. För välbefinnande kan man späda ut vinäger med vatten och ha den som måltidsdryck. Skillnaden i smaken mellan röd- och vitvinsvinäger är att den röda är lite mer vinös, rund och fyllig. Den vita har däremot en mer markerad fruktsyra med inslag av vanilj från faten.

Risotto, en Läcker Italiensk Tradition

Risotto, en läcker italiensk tradition

Risotto har ursprung från de norra delarna av Italien. Det är en italiensk risrätt som tillagas i buljong till en krämig konsistens. Buljongen kan vara av kött, fisk eller grönsaker. I de flesta fall tillagas risotto med smör, vin och lök. I Italien är detta det vanligaste sättet att tillaga riset. Risotto är en traditionell italiensk risrätt som kan serveras som förrätt eller huvudrätt.

Risottons historia

Det finns endast ett fåtal rätter som kan anses vara lika mångsidiga som risotton. Många matälskare anser även den enklaste sortens risotto vara en fyllig, värmande måltid som är rik av smakerna av buljongen som använts, samt de kryddor och örter som lagts till, för att inte nämna parmesanosten och smöret som gör rätten än mer välsmakande.

Risottons ursprung hör ihop med risets historia i Italien. Under medeltiden introducerade araberna riset i Italien och Spanien. Man märkte att det fuktiga klimatet vid medelhavet var perfekt för att odla kortare rissorter. Som resultat av detta gjordes enorma vinster av rishandlare som sålde ris i Genua, Venedig och andra kringliggande städer.

Ris blev populärt, i synnerhet bland de rika då risets pris ännu var orimligt. Så småningom ökade tillgången på kortare rissorter på marknaden och riset blev på så sätt tillgängligt även för de lägre klasserna. Risotto tros ha utvecklats i Milano. Man känner till att Milano hade varit under spanskt styre under nästan två århundraden och ris hade blivit en stapelvara där. Evolutionen av risotton är liknande evolutionen av paellan i Spanien.

Hur risotto än tillagades och serverades, upptäcktes den vara ett utmärkt sätt att använda kortare sorter av ris. Än idag tillagas risotto med de grundläggande ingredienserna: ris, buljong, lök, smör, vin, parmesan och saffran. Nästan vad som helst, som musslor, fisk, tryffel, kalvkött, bläckfisk och annat kan kombineras med denna läckra italienska tradition.

Hur man tillagar risotto

Om du tittar i italienska kokböcker, på internet, eller i matlagningstidningar kommer du upptäcka att det finns många olika recept på risotto med olika ingredienser. Det viktigaste är att man använder sig av den korrekta sortens ris som tillagas genom en standardprocedur. Riset sköljs inte i förväg, eftersom tvätten kan ta bort den stärkelse som behövs för den krämiga konsistensen.

Riset lagas först i lök och smör. Olivolja kan även användas istället för smör. Vitt vin läggs sedan till och ska sugas upp av kornen. När vinet absorberats blandas buljongen i, lite i taget, under omrörning. Att röra om gör att molekylerna i stärkelsen släpper och skapar en mjuk och krämig konsistens. När riset väl tillagats tas kastrullen från värmen och riven parmesanost och smör läggs till för att göra konsistensen än krämigare och mjukare.

Om risotto tillagas korrekt kommer du få en rik och krämig konsistens även om inte grädde läggs till. Detta på grund av stärkelsen som släpper från riskornen. Traditionell risotto har en något flytande textur och serveras i platta tallrikar och bör ätas omedelbart efter servering då den fortsätter att tillagas i sin egen värme och har tendensen att absorbera all vätska vilket gör risotton mjuk och torr.

Olika sorters risotto i Italien

Risotto kommer i olika varianter och de kallas alla vid olika namn. Dessa är några av de olika sorters risotto som serveras i Italien:

1. Risotto al barolo – från Piedmont, med rött vin och ibland korv och borlotibönor.
2. Risotto al nero di seppia – en speciell variant från regionen Veneto, vilken görs av bläckfisk tillagad med bläcksäckarna intakta vilket skapar en svart risotto.
3. Risotto alla milanese – från Milano, tillagas med köttbuljong, benmärg av nötkött, ister och ost, och saffran.
4. Risotto alla zucca – görs med pumpa, muskot och riven ost.
5. Risotto alla pilota – från Mantua, tillagas med korv, fläsk, och parmesanost.

Historien om vår Älskade Pasta

Pasta har funnits i olika former genom historien och kan spåras 7000 år tillbaka i tiden. Araberna tillverkade torkad pasta på 800-talet för att det skulle hålla under långa resor, men det var först på 1000-talet i Palermo, Italien som pasta började produceras av hantverkare. Till att börja med en exotisk rätt, först på 1600-talet blev pasta basmat i Italien.

Pasta betyder på italienska deg och består av mjöl, vatten eller ägg. I färsk pasta, typiskt för Norditalien, är ägg vanligast, medan i torkad pasta, som är vanlig i Syditalien, används oftast bara vatten. I vissa recept tillsätts även salt och olja till degen.

Vanligt vetemjöl används oftast till äggpasta, medan durumvetemjöl vanligen tillreds med vatten. Durum­vete anses finare och ger en fastare gulaktig deg. Fullkorns­pasta (brun pasta) bakas på fullkornsmjöl som är fiberrikt. Glutenfri pasta tillverkas av majs, ris, eller potatismjöl.

Pasta med ägg, t.ex. tagiatelle, pappardelle och tortellini säljs både som torkad och färsk. Ibland blandas degen med tomat (röd pasta), spenat (grön), saffran (guldgul), eller med bläckfiskbläck (svart). Antalet varianter är stort.

I Sverige används i dagligt tal ordet spagetti i betydelsen pasta, vilket är lite missvisande. Spagetti är en sorts pasta. Detta beror på att makaroni och spagetti var de sorter som först introducerades i Sverige.

Visste du detta om pasta?

Pasta?
Ordet pasta härstammar från grekiskans kornmjölsgröt. På italienska betyder det deg – rätt och slätt!

Sverigedebuten
Pastan tog sig till Sverige via det franska hovet redan på 1600-talet. I Cajsa Wargs Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber från 1755 hittas det äldsta bevarade pastareceptet, där makaronerna ska kokas i köttsoppa, och sedan stuvas med riven ost och muskot. Mums!

Makaroner i aprikos, anyone?
Under 1900-talet byggdes så kallade makaronibutiker i flera svenska städer. 1941 gav de tillsammans ut kokboken 91 olika sätt att tillaga svenska makaroner. Bland annat innehöll kokboken recept på makaroner kokade i aprikossoppa och stjärnmakaroner i gröt med kanel. Blir du sugen på att testa?

April april, alla pastaträdsodlare!
Ett av de första aprilskämten på TV sändes 1957 på brittiska BBC – och handlade om just pasta. Inslaget visade en schweizisk familj som plockade spaghettitrådar från ett träd och lät dem torka i solen. En programledare berättade om hur alla spaghettitrådar blev samma längd på grund av odlarnas hårda arbetare. Efter inslaget hörde mängder av tittare av sig för att få råd om hur de bäst kunde odla spaghettiträd. Ett väldigt lyckat aprilskämt, helt klart!

När makaronerna marscherade in
”Låt makaroner gå in när potatisen går ut” löd en reklamaffisch från ICA i mitten av 1900-talet. En slogan som skulle visa sig bli verklighet. Mellan 1960 och 2010 nästan halverades svenskarnas potatiskonsumtion och pastan tog över potatisens självklara plats som kolhydrat på tallriken. Pastan var lättlagad, hade korta koktider och behövde inte tvättas eller skalas. Och 1961 kom det snabbaste alternativet av dem alla – snabbmakaronerna. Från 60 minuters koktid till 3!

Sverige ❤ pasta
2008 åt svensken i genomsnitt nio kilo pasta per person och år. 50 år tidigare åt hen inte ens ett kilo. Köttfärssås med spaghetti har sedan 1970-talet varit en av våra mest populära rätter, och 2012 var det den vardagsrätt vi stoppade i oss allra mest.

Från penne till ravioli
Penne, farfalle, gnocchi, spaghetti, tagliatelle. Visste du att det finns över 600 olika pastasorter runt om i världen?

Pasta vareviga dag
Jo, det är sant. De flesta italienare påstår sig äta åtminstone en portion pasta varje dag.

Pasta är mycket mer än bara pasta. Det är mer än bara makaroner, skruvar och spaghetti. Pasta är en filosofi, en måttstock för levnadsstandard, tradition och sammanhållning. Pasta är Italiens livskraft och vart du än reser i Italien, finns det ett unikt sätt att äta sin pasta på, ett obestridligt sätt att kombinera såser med olika typer av pasta, och vanor för med vem man äter vilken pasta.

I Italien vet man bäst

Från norr till söder, öst till väst – Italien vet bäst när det kommer till pasta, hur den ska lagas, serveras och komplementeras. Några gånger enas italienarna om en huvudrätt eller en tradition, andra gånger står de fast vid sina regioners eller familjers unika kännetecken genom specialframställda pastatyper och såser.

Det är till exempel därför man på restaurangerna i Veneto ofta hittar pastatypen bigoli vilken påminner om en tjockare spaghetti, och som allra helst lagas och serveras med en sås gjord på and. På samma vid bör du unna dig den lokala pastatypen trofie om du befinner dig i Ligurien. Trofie är en smal och lång pastatyp, som tvinnas ihop under framställningen, och som ofta hittas på menyerna som trofie al pesto, det vill säga serverad med regionens favoritsås, pesto. Regionen Emilia-Romagna är känd för sin tortellini och andra fyllda pastasorter, samt de breda platta tagliatelle som ska serveras med köttsåsen ragù.

Regionala traditioner

Ta du dig längre ner i landet till Toscana, finns här en säregen pastasort, pici, som är lite fylligare hemlagade spaghetti, dock kortare än vanlig spaghetti. Och i Lazio är regionalrätten bucatini all’amatriciana vilket är ihåliga spaghetti serverade med en bacon-, ost- och tomatsås. På Sardinien kommer du inte undan deras lokala gnocchi, som på lokal dialekt heter malloreddus, och endast kan och får tillagas alla Campidanese (med tomatsås och sardinsk korv). På ön äter man dessutom culurgionis, som är en typ ravioli fylld med pottis och pecorino, och som traditionellt serveras med tomatsås.

I den sydligaste delen av Italien, på Amalfikusten, lagar husmödrarna scialatielli som liknar en platt spaghetti och som serveras med frutti di mare (skaldjur). I Italiens klack, Apulien, är köket känt för sina orecchiette (små öron), som traditionellt serveras med rovor, kallade cime di rapa.

Vilken pasta till vilken sås?

När du således har tagit dig från norr till söder i Italien, och ätit dig igenom alla finurliga pastatyper, finns det vissa oskrivna regler som är gemensamma för hela landet. Som huvudregel kan du komma ihåg detta: korta pastatyper kombineras med grönsakssåser, krämiga såser som grädd- eller ricottasåser, och köttsåser med köttfärs; dock kommer en italienare ALDRIG kombinera pastatypen penne (som anses vara en kort pastatyp) med Carbonarasås även om den anses vara en krämsås – denna sås ska alltid serveras till spaghetti. Således kommer en italienare också hellre avstå från en god hårdag än att servera dig frutti di mare med penne eller annan pasta corta (alltså korta pastatyper).

Pasta lunga – den långa pastan – såsom spaghetti och tagliatelli kan som tumregel serveras med alla typer av såser; fisk, kött, grönsaker, krämsåser, oliver och så vidare. Men kom ihåg att pasta lunga kräver en stark sås med stor smak och massor av olja, så att den inte klistrar ihop.

Men det är naturligtvis inte bara så enkel: därnäst skiljer man nämligen mellan hemlagad och fabriksproducerad pasta, pasta med ägg och pasta med fyllning, pasta som är smal och pasta som är bred, pasta med hål, och pasta som är platt. Bland annat använder man lång pasta med hål i, såsom bucatini och fusilli, till grönsakssåser med örter och tomatsåser med grönsaker i. De tunna spaghettityperna som capelli d’angelo används primärt med vita såser – alltså lagade på smör, ost och ägg. Pasta lagat på ägg gör sig bäst med såser lagat på vildkött eller delikata såser med grädde, ärtor och skina, nötter eller tryffel. Och reglen för de små, kort och platta pastatyperna är, att de används med krämiga såser med grädde, ost, örter och passande grönsaker. De riktigt korta pastatyperna serveras med linser och baljväxter i alla möjliga variationer. Och tagliatelle ska alltid serveras med ragù!

Vilken pasta ska man servera till vem?

När man då äntligen har beslutat sig för vilken typ av pasta som ska förberedas med vilken sås, ska man också tänka på etiketten om när man äter vad, och med vem. Den enkla vardagsversionen av spaghettin ”Spaghetti olio e aglio” avnjuts allmänt när man samlas med vännerna kring bordet efter en lång och festlig kväll på stan. Och även om detta är en enkel rätt (spaghetti med olja och vitlök) som passar utmärkt tillsammans med vännerna, ser serverar man traditionellt sett aldrig enkla rätter som t.ex. pasta med kikärtor eller bönor till sin gäster, då det betraktas som fattigmansmat. Det är alltså skillnad på enkelt och enkelt.

Pastasallad med Kyckling & Ekologisk Pesto

Servera varm, ljummen eller kall!

Ingredienser:
300 g Arcobaleno Farfalle
1 rödlök
1 dl Kalamata Oliver Hela
15 cocktailtomater eller 1 stor kvisttomat
150 g fetaost
3 kycklingfiléer
0,5 tsk salt
1 krm svartpeppar
2 msk Extra Virgin Olivolja Anfora EKO
2 msk vitvinsvinäger
0,5 dl hackad bladpersilja
40 gram blandad sallad

Tillagning:
1. Salta och peppra kycklingfiléerna, banka ut dem lätt och bryn dem runt om i olivoljan. Sänk till medelvärme och täck över med lock eller folie.
2. Låt steka sakta i 10 minuter.
3. Koka under tiden pastan al dente enligt förpackningen. Häll av i durkslag och skölj kall. Lägg i en stor skål.
4. Skala, dela och skiva rödlöken.
5. Dela tomaterna.
6. Skär fetaosten i tärningar eller smula den.
7. Skär kycklingköttet i tärningar.
8. Blanda pastan med den ekologiska peston, rödlök, tomater, ost, oliver, olivolja, vinäger, hackad persilja och kyckling i skålen.
9. Smaka av med salt, vitpeppar samt ev. mer vinäger.
10. Blanda i lite sköljd blandad sallad.
11. Servera pastasalladen med ett gott bröd. Förvara kallt om den ska serveras senare.

Sirapstårta med Chokladtryffel

För 6-8 pers

Tillagningstid ca 40 minuter + 30min i kyl

Ingredienser:
350g söt pajdeg
350g Vaniljsirap
1 citron, juice och rivet skal
4 ägg
25g ströbröd
200g Monty Bojangles Flutter Scotch chokladtryfflar, grovt hackade

Tillagning:
1. Sätt ugnen på 180°C
2. Tryck ut pajdegen i en smörad pajform, låt vila en halvtimme i kylen.
3. Blanda ned citronjuicen och skalet i sirapen.
4. Vispa äggen i en separat skål och häll i sirapsblandningen.
5. Tillsätt ströbrödet.
6. Häll ned smeten i pajformen och tillaga i ugn 20-25 minuter tills den får en gyllene färg.
7. Låt svalna i 10 minuter och smula över de hackade chokladtryfflarna.
8. Servera!

Citronfudge med frystorkade Jordgubbar

Ingredienser:
120 g marshmallows
1 dl vispgrädde
1 msk citronsaft pressad
2dl strösocker
50 g smör
100 g vit choklad
1 st citron rivet skal
Ekologiska Frystorkade Jordgubbar

Tillagning:
1. Lägg alla ingredienserna (utom chokladen och citronskalet) i en teflonkastrull och låt smälta samman på svag värme.
2. Sjud sedan på medelhög värme 10-15 minuter tills den blir en knäckliknande smet.
3. Tag från värmen och rör ner citronskal och chokladen.
4. Lägg frystorkade jordgubbar i botten på en form klädd med bakplåtspapper.
5. Häll sedan över smeten och strö till sist över lite frystorkade jordgubbar.
6. Låt kallna i kylskåp ett par timmar.
7. Skär upp och njut!

Köttsoppa med Rödbeta & Äpple

4 Port

Ingredienser:
1 msk Extra Virgin Olivolja Anfora Fantasia
250g magert nötkött, ansat på fett och tärnat
1 lök, finhackad
600g färska rödbetor, grovt rivna
1 stor morot, grovt riven
1 äpple
1 tsk Mild Paprikakrydda
1 tsk hel kummin
1 tsk fänkålsfrön
1 liter köttbuljong
1 msk rödvinsvinäger
150g grekisk yoghurt
2 msk hackad färsk dill
salt och peppar

Tillagning:
1. Hetta upp olivoljan i en stor kastrull, lägg i köttet och bryn det runt om på medelvärme i 5 minuter.
2. Tillsätt löken och stek i 5 minuter under omrörning, tills den fått färg.
3. Tillsätt rödbetor, morot och rivet äpple.
4. Strö över paprikapulver, kummin, och fänkålsfrön, häll därefter i buljongen.
5. Tillsätt vinägern och koka upp under omrörning.
6. Sjud under lock, rör om då och då, i 45 minuter eller tills köttet är mjukt.
7. Smaka eventuellt av med salt och peppar när soppan är klar.
8. Häll upp soppan i varma skålar, garnera med yoghurt och dill, servera genast.

Varukorg